VIKTEN AV RIKTIG VILA

- återhämta dig utan mobilen

När jag var liten hälsade vi ofta på hos min farmor. Farmor Elida var 72 år när jag föddes, jag var hennes femtonde barnbarn och hon bodde i en tvåa i Sjöbo. Jag uppfattade henne aldrig som gammal, mer som en mysig, varm famn att krypa in i. Farmor hade alltid tid att lyssna, att hålla om, att vara nyfiken på mig och mitt liv. Ofta satte hon sig bredvid mig i soffan, la armen om och ville veta hur jag hade det. Och hon kom alltid ihåg vad jag hade berättat för henne sist.

Farmor hade en träsoffa i köket. I den hade hon fött alla sina sju barn och i den sov hon middag varje dag. Alltid efter lunchen lade hon sig i soffan (om hon så hade gäster eller inte) med en dagstidning för ansiktet och vilade minst en halvtimme; en dagstidning som väldigt tydligt signalerade Stör ej. Medan farmor vilade tog mamma och pappa disken och jag ritade tills hon slog upp ögonen igen och bryggde vars en kopp kaffe; pigg, glad och utvilad – för hon hade fått sin dagliga återhämtning.

Idag när vi vilar gör vi det med mobilen i hand. Vi kollar mailen, svarar på meddelanden, går in och ur den ena sociala kanalen efter den andra, scrollar lite här, likear lite där, klickar in oss på något vi kanske vill köpa. Och en hjärna som redan är fullmatad blir ännu mer fylld. Ett nervsystem som redan är överbelastat får ta ännu mer stryk. Det är inte vila.

För att vila på riktigt behöver vi stänga ner – ligga stilla, sluta ögonen, göra ingenting och slumra en stund. Det är då vi återhämtar oss.

Farmor levde tills hon blev 93 och fram till sin sista dag var hon väldigt klar i hjärnan. Det finns olika skäl till det, men ett av skälen tror jag är den där dagliga tidningsstunden; då hon fick vila på riktigt med trycksvärta mot näsan.