Äg din kropp, ålder och visdom

Så länge vi sett ner på våra kroppar. Så länge vi dolt våran ålder. Så länge vi ignorerat vår visdom. Vi måste sluta med det.

Börja istället se din kropp precis som den är just nu. Inte som du tror att den borde vara, som den var för tio år sedan, utan som den är idag.

Kanske finns det delar av kroppen som känns mjuka, öppna och levande. Kanske finns det delar som känns trötta, spända och lite avstängda. Allt det här är en del av din kropp. En del av din berättelse.

Vi är så vana vid att tänka på kroppen som något vi ska forma, förbättra eller förstå med vårt sinne. Men kroppen är inte något vi har – den är något vi är.

Din kropp bär på en livstid av visdom. Den bor i din vävnad, muskulatur och skelett. I varje hudfläck, ådra och ärr. Den vet saker om dig och berättar ditt liv om och om igen.

Genom glädje och sorg har kroppen varit med dig. Genom förändringar, relationer, beslut. Genom allt du har burit – både det som varit lätt och varit tungt. Det du klarat av. Lärt dig längs vägen. Släppt taget om.

I en värld som ofta värderar det snabba, logiska och effektiva har vi lärt oss att lita mer på tanken än på kroppen. Att analysera istället för att känna. Prestera istället för att lyssna. Men visdom är inte bara något vi tänker fram. Visdom är något som växer fram genom livet. Med åren och längs resan börjar vi ofta känna saker tydligare. Vad som fungerar för oss och vad som inte gör det. Vad som tar energi och vad som ger. När det är dags att säga ja. Och säga nej. Vi börjar se och känna våra gränser. Kanske mjuknar där vi tidigare varit hårda.

Ju mer du stannar upp och vågar vara i kroppen – utan att försöka förändra den direkt – desto tydligare blir kommunikationen. Då du lyssnar mer och tvingar mindre. Känner mer, presterar mindre. Det är då du hör din visdom med en mjuk och vacker klang.

Jag berättar nu detta för dig för att Världen behöver den klangen.

Världen behöver inte fler maskulina tomtar som bråkar om spaden i sandlådan. Av den hårda tonen, de tunga slagen har Världen farit illa och är nu i stort behov av dig. Av ditt lugn, din eftertänksamhet, empati, kärlek och visdom.

Tiden är inne att bli den trygga, empatiska, rakryggade bärare du är. Och då finns det inte längre tid för att se ner på, förneka eller ursäkta dig själv.

Du är vackrare än så. VISARE än så.

Förminska inte den visdomen. Förminska inte dig. Stå upp för dina lärdomar, åderbråck och fläckar. Bär dina ärr med mod. Äg din visdom, din livserfarenhet, din ålder och din resa.

För ju mer du äger desto mer kan Världen släppa sina suckar av lättnad och omfamna sig själv i kärlek .